Ädla drycker skapade och hittade på Åland
På Åland har man tillverkat öl för husbehov i flera hundra år, men i kommersiellt syfte först sedan 2004 när bryggeri Stallhagen startade sin verksamhet. Idag kan de stoltsera med en raritet – vrakölet från 1800-talet som hittades i Ålands skärgård tillsammans med champagneflaskor från samma tidsepok.
Ölets grundstenar är malt, humle, vatten och jäst. I ölbryggarkretsar brukar man säga att det är väldigt lätt att brygga ett öl, men betydligt svårare att brygga ett gott öl. Ingredienserna är till synes enkla men själva bryggprocessen har flera moment och alla de kräver en viss kunskap och noggrannhet. På det åländska bryggeriet Stallhagen bryggs öl med respekt för både ingredienserna och processen. Att brygga gott öl tar den tid det tar.
Bättre lokalproducerat
Under 2005 tillverkade Stallhagen cirka 20 000 liter öl. 2018 tog man i bruk en ny modern bryggerianläggning och i och med det ökade produktionskapaciteten till 2,5 miljoner liter per år. Idag är det lokala bryggeriets dryga tio olika ölsorter det självklara valet på de åländska restaurangerna och de har en given plats på de lokala butikshyllorna. Stallhagens slogan “Drick mindre, drick bättre” beskriver träffande det åländska förhållningssättet till såväl mat- som dryckeskulturen som värdesätter och betonar det lokalproducerade. Visste du att t.ex. Stallhagens fräscha och maltiga lageröl Honungsöl får sin honungssmak enbart av äkta åländsk honung?
Guidade turer på Stallhagen
På Stallhagens bryggeri kan man delta i en guidad tur där man får lära sig om tillverkningen, råvarorna, traditionerna, historien och trender inom ölbryggeri. Samtidigt kan man passa på att köpa hem öl från bryggeriets gårdsbutik i samma byggnad. Under bryggeribesöket får man dessutom provsmaka olika ölsorter i den trivsamma Pub Stallhagen och lära sig om öl- och matkombinationer samt få nya smakupplevelser med öl. Ibland är det till och med möjligt att få smaka någon nyhet som ännu inte släppts ut på marknaden.
Världens äldsta öl återskapas
På Åland kan man verkligen hitta skatter – såväl nya som gamla. Sommaren 2010 upptäcktes ett intressant skeppsvrak i Föglö i den åländska ytterskärgården. Fartyget som tros ha sjunkit på 1840-talet hade bl.a. öl och champagne i sin last. Fem flaskor öl bärgades från skeppsvraket och Ålands landskapsregering, som äger vraket och fynden, gav Stallhagen rättigheten att återskapa den historiska ölen.
Flaskorna, som hade legat på 50 meters djup på havets botten i cirka 170 år analyserades av Teknologiska forskningscentralen VTT i Finland. Stallhagens bryggerimästare ledde utvecklingsarbetet, som byggde på analyser och tester samt brygg- och smakpaneler i samarbete med forskare från Finland och Belgien.
Det visade sig handla om tre olika typer av öl – två gyllengula och klara samt ett mörkare i kopparröd ton. De kemiska analyserna indikerade att åtminstone ett av ölen som färskt troligen haft en distinkt karaktär av ros, mandel och kryddnejlika.
Utgående från forskningsresultaten skapade Stallhagen en autentisk replika av en av de tre ölsorter man hittat på vraket, och den fick namnet Stallhagen Historic Beer 1842. Sedan inleddes produktutvecklingen av en ny, förbättrad version av vrakölet som fick namnet Historic Beer 1843.
Äldsta champagnen hittad i havet
Förutom ölflaskor innehöll skeppsvraket i Föglö 145 flaskor champagne – även de från 1800-talet. Tack vare den konstanta temperaturen mellan fyra och sex grader, den mörka omgivningen, trycket inifrån flaskorna och trycket på havets botten var champagnen i ett mycket gott skick. Varje flaska blev omkorkad, avsmakad och klassificerad av den internationella experten Richard Juhlin.
Den första flaskan som togs upp från vraket provsmakades även av sommelieren Ella Grüssner Cromwell-Morgan från Åland. ”Vinet doftade av mycket mogen frukt, toner av gula russin och mycket tobaksarom. Och fast den var så fantastiskt gammal fanns det en fräschör i vinet. Det var inte lamt på något sätt, utan med en tydlig syra som backade upp sötman. Till slut en väldigt tydlig smak av ekfatslagringen” beskrev Ella Grüssner Cromwell-Morgan.
Av de bärgade flaskorna kom 95 från det år 1829 nedlagda champagnehuset Juglar, 46 flaskor kom från Veuve Clicquot och fyra från Heidsieck&co. Flaskorna från Veuve Clicquot är daterade till 1842-1843, en datering som man kom fram till med hjälp av märkningen på korken.
Rekord på auktion
Man bestämde sig för att sälja champagneflaskorna på auktion. Under den första champagneauktionen i Mariehamn såldes champagnen från Veuve Clicquot, daterad till cirka 1842, till ett nytt världsrekordspris på 30 000 euro. Det tidigare rekordet från 2008 låg på 84 700 USD för två flaskor 1959 Dom Perignon Rosé. På en senare auktion såldes sex flaskor Juglar, fyra Veuve Clicquot och en Heidsieck&co.
Champagnevraket och dess last tillhör Ålands landskapsregering och historien om vrakchampagnen väcker fortfarande uppmärksamhet. Några av flaskorna visas för allmänheten på Ålands kulturhistoriska museum och två finns utställda hos Veuve Clicquot i Frankrike.
Åter på havets botten
Ett företag som håller historien om vrakchampagnen vid liv är Silverskär i Saltvik i Ålands norra skärgård. Tillsammans med Veuve Clicquot och universitetet i Reims i Frankrike startade de ett forskningsprojekt om lagring av ny champagne på havets botten och hur det påverkar drycken. En champagnebur sänktes till botten i Saltvik och en champagnevaktarstuga byggdes på en närliggande kobbe.
2017 tog man för första gången upp några flaskor för att provsmaka dem och jämföra med flaskor som lagrats i champagnekällaren i Reims. Det visade sig att champagnen som lagrats på havets botten hade åldrats och utvecklats långsammare än de som lagrats i källaren, vilket är positivt för dryckens kvalitet. Kontraktet mellan Silverskär och Veuve Clicquot sträcker sig över 40 år och en ny provsmakning kommer att göras om några år.
